För några år sedan pratades det intensivt om att AI kommer ta över journalistiken. Att journalistyrket är dött och således som följd även PR-konsulten. Fokuset skulle förflyttas från den personliga relationen till innehållet. Genom automatisering skulle det redaktionella innehållet anpassas till läsarens sökhistorik och redan befintliga mediekonsumtion. Delvis är vi redan där idag när du läser din dagstidning online och väljer att ställa in anpassningar. Det har också talats om att köpt innehåll ska bli lika viktig trovärdig som det oberoende redaktionella. 

Storebror ser dig, eller inte?

Det redaktionella innehållet har under senare år dalat i trovärdighetsmätningar men fått ett uppsving senaste året*. Givetvis finns det pengar att spara och aktieägare att glädja genom att automatisera journalistiken. Men det finns stora risker i att det som idag är vardagsmat i sociala kanaler görs på våra nyhetsredaktioner. 

Som ett skräckexempel frågade jag min kollega häromdagen vad hennes föräldrar jobbar med och hon nämnde företaget där fadern jobbar på vid namn. En kort stund därefter dök det upp en riktad annons på Instagram med faders arbetsplats som avsändare. Ett företag jag aldrig varit i kontakt med eller har en relation till. Är det ett scenario som vi vill ha när vi öppnar morgontidningen? 

Fritt redaktionellt innehåll kostar

I dagsläget ser vi inga tecken på att urvalsprocessen för vad som publiceras ligger i annat än duktiga redaktörers händer. Journalister är fortfarande människor av kött och blod med mänskliga relationer. Trots krympande redaktioner, och läsarantal bidrar nyhetsflödet till folkbildning och är en viktig källa till att demokratin hålls vid liv.  Det är gött att tänka på när man betalar för en prenumeration. Det tänker jag fortsätta med!

*Källa: Förtroendebarometern 2020.